För att travestera Idas sommarvisa: ”Du ska inte tro det blir något SeniorNet i Helsingborg ifall inte nån sätter fart” Den som satte fart då 1999 var Tore Bryneholt. Välkänd även för många av dagens SeniorNettare och dessutom föreningens meste ordförande.
Det var du, Tore, som tog initiativet till att bilda SNH. Vad fick dig att göra det?
"Jag noterade då att många över 50 år och ännu värre, de som var över 65, gick omkring och tyckte att lära sig datorn är bara skit. Det var svårt och kostade mycket. De gillade postverket och att skicka brev med porto."
Hur gick det till?
"Jag kontaktade några personer, bl a Harry Mann, Bibbi Person och Sven-Olle Fjelner och några till. Alla ställde upp och så träffades vi i Danske Banks lokaler och då blev det grönt ljus och starten var gjord."
Tre pionjärer; Sven-Olle Fjelner, Bibbi Persson och Harry Mann.
Var höll ni hus, och verksamheten från start?
"Vår första lokal var i Biblioteket, nere i deras källare. Vi lånade de grejor vi behövde av staden – allt via kontakter."
Verksamhet på Biblioteket hösten 2001.
Lokalen på Larmvägen?
"Det första året växte vi och blev ”för många” för källarlokalen. Efter lite flytt ”hit och dit” kom vi över Lokalen på Larmvägen som då blev ett lyft i alla avseende för vår verksamhet."
Kurslokalen på Larmvägen 4C, troligen år 2002.
Trodde du att SNH skulle leva 2019?
"I 10 år var jag ordförande och kunde då notera att vi växte som ”bara den”. Det blev grupper av skilda slag med målinriktad verksamhet och ”öppet hus”, där medlemmarna kunde komma med sina problem och frågor. Tack vare mångas medverkan – bl a Leif Nordin – kunde vi ge svar på de flesta frågorna och hjälpa till att lösa merparten av de problem vi fick till oss."
Öppet hus; samtal kring fikabordet. Roland Obst, övre bild, och Leif Nordin löste mångas datorproblem.
Hur ser du på utvecklingen under de gångna 20 åren?
"Vi blev en stor grupp i föreningen som hade chansen att odla vara intressen inom ”Datan” och detta gjorde att vi blev mycket kunniga och hungriga efter mera.Jag tycker ibland att vi borde vara mera utåtriktade och ha liksom en uppsökande verksamhet. Så blev det delvis och därmed kunde vi få pengar från staden som vi investerade i modern utrustning. Jag föreslog att vi skulle ut på äldreboende och hjälpa till – men vi saknade mänskliga resurser, plus att ”ingen ville”
Hur ser du på de kommande 20 åren?
"Det finns ett behov av SeniorNet även i fortsättningen. Men troligen är behovet inte lika stort som för 20 år sedan då vi startade. Men det föreligger alltid behov av samverkan när man sysslar med något som hela tiden utvecklas. Det gäller bara att ha tankar och idéer vad man vill åstadkomma. Men utvecklingen går med rasande fart och där måste vi hängamed. Se bara på våra mobiler – jämför din mobil för 15 år sedan och dagens!"
Hur datoriserar du själv nu?
"Jag är såld till detta ämne och dess apparater. Datan och mobil samt plattan är våra ( Inger och jag) följeslagare var vi än är. Kanon då vi är i utlandet och lika på hemmaplan. Ser fram emot ännu mera datateknik, som för oss också utgör ett socialt forum med kontakter med vänner och bekant samt okända.Tidningarna läser vi via datorn och där hämtar vi mycket annat som vi söker efter…så vi räknar oss som uppdaterade dygnet om."
Tore och hustrun Inger är noga med att hänga med i utvecklingen och att hålla sig uppdaterade.
